Oavgjort på Solviksvallen i årets sista match.
En ytterst medioker tillställning avslutade säsongen 2017. Vi börjar matchen lite stirrigt och oengagerat, det är inte något riktigt tryck i dagens gossebarn. Vi är omständiga i spelet och det går helt enkelt lite för sakta. Våra motståndare tillåts enkelt att försöka slå bollar bakom oss och därefter hota oss. Det är ett fysiskt spelande FIF vi möter denna eftermiddag, starka på fasta situationer och mycket starka i luftspelet. Vi tvingas göra ett byte redan efter 3 spelade minuter då Putte tvingas kliva av med en befarad ryggmask och Pierre kommer in som ytterback istället. Trots att vi inte känner igen en tillstymmelse av det spelet som vi har visat upp under hösten så gör vi 1-0 efter 24 spelade minuter genom Elvin. Ledning och lite lugn och ro var troligtvis tankarna just då. Som sagt så är det ingen stor fotbollsmatch utan den består mestadels av felpass och bolltapp från båda lagen. FIF tillåts vid ett flertal tillfällen att hota oss och efter att vi inte klivit upp i press så kommer det en längre boll svepande och det är 1-1 efter 43 spelade minuter. Det hinns med ännu en chans av våra motståndare och det är riktigt nära att historien upprepar sej från vårsäsongsmötet men vi fredar oss och går till halvtidsvila med ett oavgjort resultat. Paussnacket består av orden engagemang och hårt jobb, det är det vi vill få ut av spelarna i denna sista halvlek för året. Vi gör ett byte då Amar går av och Tony kommer in, förövrigt gör vi inga justeringar. Andra halvlek börjar vi något bättre men bra ska vi inte säga att det är. Efter 53 minuter tar vi åter ledningen genom Elvin och ställningen skrivs till 2-1. Vi har inte mycket till passningsspel att skriva om utan det är som tidigare nämnt en ytterst medioker tillställning som publiken får bevittna. Ännu en gång har Mirza sprungit sej trött och Melker kommer in med energi och vilja. Tyvärr så bjuder vi lite för enkelt på en reducering efter en hörna och det innebär 2-2 i protokollet. Med tanke på resultaten i övriga matcher så måste Forshaga IF forcera för att vinna matchen och undvika ett negativt kvalspel. Vi justerar laget inför vad som komma skall och Andres går av och Joel får göra debut på Solviksvallen i en fembackslinje. Kanske att det kan uppfattas som lite sniket att backa hem på hemmaplan men samtidigt så vill vi inte släppa till något mer mål bakåt. Lite kalabalik skapar FIF men dom är inte nog desperata för att få till ett ledningsmål och IK Arvika Fotboll reder ut stormen. Matchen slutar 2-2 och det är absolut ingen match som går till historien utan den här tillställningen ska vi inte ta med oss på kammaren. En liten summering av matchen blir enkelt så här. Vi spelar oavgjort i sista matchen och får med oss en poäng vilket i sig innebär att vi kommer på tredje plats i divion 4 Värmland herrar, vilket får anses godkänt.
Vi har framför oss i tabellen Hertzöga BK och SK Sifhälla vilket säkert många tippade inför säsongen. Övriga lag har vi bakom oss vilket också innebär att vi är bäst i väst. Jag tror att vi denna säsong har visat att det går att träna sig till framgång likväl som att investera sej till framgång och att det finns spelare i västvärmland som är redo att lägga lite tid på fotboll och för vår del så gäller det naturligtvis att träna. Nu ser vi med spänning fram mot hösten och sillysäsongen. Naturligtvis har vi spelare som är intressanta för andra klubbar och vem vet, det kanske finns spelare som vi också är intresserade av. Ett stort tack och ett ännu större grattis till spelare och ledare i IK Arvika Fotboll då vi i stort sett lyckades med målsättningen som sattes upp och det var spännande hela vägen, och framförallt behövde vi inte revidera vår målsättning i den lokala tidningen varje vecka utan det var IK Arvika Fotboll som blev bäst i väst säsongen 2017 också.
//Sten-Åke Westby, tränare Arvika Fotboll